Fånga myggan!

Kattens HIV

Kattens ”HIV” tycks öka i Sverige

2015-11-30

Nummer 3/2015 av tidningen SVAvet tar upp en svår, obotlig kattsjukdom som liknar aids på människa. Sjukdomen är ovanlig i Sverige, men tycks ha ökat på senare år. – Från 2013 och framåt ses en ökning av antalet diagnosticerade fall, framförallt i Skåne och södra Sverige, säger bitr. statsveterinär Louise Treiberg Berndtsson, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

En katt infekterad med FIV kan, liksom människor med HIV, inte bli av med viruset. Det är detta som gör sjukdomen extra allvarlig. Förr eller senare får katten symptom på sjukdom. Klicka på bilden för högupplöst version. OBS! Katten på bilden har inte FIV. Foto. Bengt Ekberg/SVA

Infektioner i övre luftvägarna och i munnen, svårläkta sår samt lunginflammation. Men också febertoppar, avmagring, förstorade lymfknutor och olika tumörer hör till de symptom som är vanliga hos katter med virussjukdomen FIV. Det kan dock ta flera år innan katten insjuknar i denna slutfas av sjukdomen. En kortare eller längre period, då viruset sprider sig i kroppen, kan katten vara symptomfri.

– FIV innebär att immunförsvaret löpande försvagas. Infekterade katter blir känsliga och lättare mottagliga för andra infektioner. Det finns dock inga unika, typiska symtom för just FIV, säger Louise Treiberg Berndtsson.

Viruset finns framförallt i saliv och blod hos den infekterade katten. Den vanligaste smittvägen är sannolikt via slagsmål och bett. Detta skulle kunna förklara varför det framförallt är lite äldre, utegående hankatter som smittas. FIV kan inte smitta till människor, liksom katter inte kan smittas av HIV.

Fakta om FIV

Felint immunosuppressivt virus (FIV) förekommer över hela världen och infekterar tama och vilda katter. Viruset är relativt nyupptäckt, och beskrevs första gången 1987 i USA. FIV tillhör familjen retrovirus och sorteras i gruppen lentivirus. Till lentivirus hör också till exempel HIV (human immunodeficiency virus). FIV delar många egenskaper med HIV, och kallas ibland för kattens aids. Kattsjukdomen har använts mycket i olika modeller för att bättre förstå både HIV och aids.

Kastrering smågrisar

From 1/1 2016 är det obligatoriskt med lokalbedövning vid kastration av smågrisar. Redan tidigare har de flesta använt bedövning och/eller smärtstillande, men nu blir det olagligt att kastrera utan bedövning. Ett alternativ till kirurgisk kastrering är vaccination mot galtlukt (inte att förväxla med hormonell behandling). För att få bedöva smågrisar krävs att man gått en kurs i lokalbedövning.

Nytt råttgift dödar husdjur

För två år sedan godkändes ett nytt så kallat råttgift som innehåller ämnet alfakloralos. Det kan bland annat orsaka kramper och medvetslöshet – och symtomen kommer snabbt. På senare tid har veterinärer fått in medvetslösa husdjur som fått i sig giftet.

– Det är väldigt obehagligt. Vi har haft två hundar på kort tid nu, och en av dem överlevde. De kan vakna upp inom tre dygn, men en del vaknar inte upp igen, eller blir så dåliga under tiden att man får avliva dem, säger Lis-Marie Johansson, veterinär på Anicura Djursjukhuset i Jönköping.

Inre blödningar

De flesta råttgift innehåller ämnen som orsakar inre blödningar hos skadedjuren, vilket också kan vara mycket skadligt för husdjur. Det som gör just produkter som innehåller alfakloralos så farliga är att det inte finns något motgift.

– Det som är största risken, förutom att de blir så djupt sövda så att de dör, är att de får proppar i lungorna så att de inte kan andas, säger Frida Norrvik, veterinär på Anicura Falu Djursjukhus.

Under året har Giftinformationscentralen fått in flera frågor från oroliga personer vars husdjur fått i sig ämnet.

– Black Pearl är själva försäljningsnamnet. Det säljs under lite andra namn i Sverige också, säger Anita Annas, apotekare på Giftinformationscentralen.

Förgiftade möss

Giftet får enbart användas på möss inomhus. Förutom att husdjuren kan få i sig preparatet direkt, kan de också påverkas om de äter förgiftade möss, en så kallad sekundärförgiftning.

– Den som lägger ut det här ska se till att döda djur samlas upp och plockas bort, för att sekundärförgiftningar inte ska uppstå, säger Håkan Kjellberg, teknisk chef skadedjur, Anticimex.

För att skydda sina husdjur ska man också se till att förpackningarna är väl utom räckhåll och använda betesstationerna som följer med produkten.

Fakta

Symtom och åtgärder

Informationen handlar i grunden om när människor fått i sig råttgift som innehåller alfakloralos, men samma symtom och åtgärder gäller även djur, enligt Anticimex.

Symtom:

Oregelbunden hjärtrytm

Kramper

Blodtrycksförhöjning

Medvetslöshet

Nedsatt reaktionsförmåga

Dåsighet

Åtgärder:

Kontakta genast veterinär

Framkalla inte kräkning

Håll temperaturen normal

Övervaka djurets andning

Ge ingen mat eller dryck

Det finns inget motgift

TT 17 oktober 2015

Noskvalster hund

Bild från Agria

2015-10-28

Nu finns Interceptor tabletter för behandling av bla noskvalster, tillgängliga igen. Många djurägare, ffa jägare vet vad noskvalster är, men för övriga djurägare kommer här nedan information från SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt). Om man vill se hur noskvalster ser ut "live", finns nu en film på SVA:s hemsida.

Symptom

Hundar med noskvalster kan uppvisa olika symptom men vanligen rör det sig om mildare symptom från de övre luftvägarna i form av till exempel nysningar, fnysningar, inåtvända dragningar och försämrat luktsinne. En ökad förekomst av tonsilliter har också noterats i samband med förekomst av noskvalster. Var femte hund visade sig vid en undersökning på 1990-talet vara infekterad. Flertalet hundar visade dock inga symptom alls. Antalet infekterade hundar har troligen minskat i och med användandet av olika spot-on preparat med makrocykliska laktoner.

Smittspridning

Man vet inte hur smittspridningen sker. Direkt smitta från hund till hund är troligt eftersom man ibland kan se kvalster krypa på hundens nos. Eventuellt kan även indirekt smitta förekomma, då parasiten kan överleva relativt lång tid utanför hunden. Försök vid SVA har visat att noskvalster kan överleva i fuktig miljö upp till tre veckor både i rums- och kylskåpstemperatur. I torr miljö dör de däremot inom ett dygn. De är relativt snabba, rörelsehastigheten har uppmätts till 1 cm per sekund.

Diagnos

I dagsläget finns tyvärr inte någon enkel och pålitlig metod att diagnosticera noskvalster, utan oftast ställs en sannolikhetsdiagnos baserad på kliniska symtom. Nossköljningar kan vara ett sätt att diagnosticera parasiten men det är ingen säker metod eftersom kvalstren ofta befinner sig i bihålorna och därför är svåra att komma åt.

Behandling

Hundar kan vara i behov av behandling om de uppvisar tydliga symtom eller det finns en stark misstanke om noskvalsterinfektion. Denna bedömning görs av veterinär. Andra sjukdomar bör övervägas eftersom symtomen kan härröra från andra lidanden än noskvalster. Milbemycin i tablettform är registrerat för behandling av noskvalsterinfektion hos hund. En svensk studie visar att selamectin (tre behandlingar med två veckors intervall) också är effektivt mot noskvalsterinfektion. Även andra antiparasitära preparat såsom moxidectin (två behandlingar med tre till fyra veckors intervall) har använts för behandling av noskvalster.

Nya regler för importerade hästar

2015-10-28

Tilläggsregistrering

De hästar som kommer in i Sverige och ska stanna längre än 90 dagar behöver göra en tilläggsregistrering i Sverige, även om de redan har ett pass utfärdat i annat EU-land. Det gäller även hästar som kommit in i landet innan den 1 januari 2016. Avelshingstar som tas in i Sverige för en avelssäsong är undantagna kravet på tilläggsregistrering.

Man ska ha ansökt om tilläggsregistrering inom 30 dagar, om syftet är att hästen ska stanna i landet mer än 90 dagar. Så de hästar som finns i Sverige innan den 1 januari 2016, ska ha ansökt om tilläggsregistrering senast den 30 januari 2016.

Tilläggsregistreringen görs hos en avelsorganisation eller en passutfärdande organisation för hästdjur för avel och produktion. Du måste skicka in passet till organisationen vid en tilläggsregistrering. Ta kontakt med organisationen för att få ytterligare anvisningar.

Avgifter tilläggsregistrering:

Källa: Jordbruksverket

Importhundar saknade rabiesskydd – trots vaccinationsintyg

2015-06-26

SVA har analyserat prover från 75 till Norge importerade gatuhundar och analyserna visar att hälften av dem saknade tillräcklig nivå av antikroppar mot rabies. Studien presenteras i nästa nummer av den vetenskapliga tidskriften Veterinary Record.

Rumänska gatuhundar, fotade i Rumänien. Klicka på bilden för att hämta den i en högupplöst version. Foto: Marit Forbord/ Mattilsynet-Statens tilsyn for planter, fisk, dyr og næringsmidler. 

Sedan 2012 krävs bara rabiesvaccination och behandling mot rävens dvärgbandmask för att en hund ska få importeras till Norge från EU (för import till Sverige från EU krävs enbart rabiesvaccination). Tidigare krävdes att man också kontrollerade att hunden genom vaccinationen hade fått tillräckligt med antikroppar för att kunna stå emot smitta. När kravet på att kontrollera antikroppar togs bort så medförde det en ökning av import av gatuhundar till Norge från östeuropeiska länder, i synnerhet från Rumänien.

	Louise Treiberg Berndtsson är veterinär på SVA, och medförfattare till en ny artikel om skydd mot rabies hos importerade gatuhundar. Klicka på bilden för att hämta den i en högupplöst version. Foto: Magdalena Hellström/SVA

En studie, där SVA har varit analyserande laboratorium, omfattar 75 importerade gatuhundar från Rumänien, Ungern, Balkan eller Baltikum. Undersökningen visar att endast 35 hundar (47 procent) hade tillräckligt skydd mot rabies. 40 hundar (53 procent) hade dåligt med antikroppar varav 14 hundar (19 procent) helt saknade skydd mot rabies. Av 56 hundar med vaccinationsintyg saknade hälften (50 procent) antikroppar i tillräcklig mängd.

– De länder de här hundarna kommer ifrån har ännu inte en tillfredsställande rabiessituation så det här är oroväckande siffror och det visar att det finns risk för att rabies ska sprida sig vidare i Europa och till Sverige. En del hundar kan ha blivit vaccinerade men inte fått tillräckligt med antikroppar men det kan också vara så att de har haft falska intyg och aldrig blivit vaccinerade, säger Louise Treiberg Berndtsson, veterinär vid SVA och medförfattare till artikeln.

Artikeln ”Cross-border transport of rescue dogs may spread rabies in Europe” publiceras i veckan av den mycket välrenommerade vetenskapliga tidskriften Veterinary Record. Artikeln är skriven av norska forskare med Louise Treiberg Berndtsson, veterinär vid SVA, som medförfattare. Artikeln tar upp risken att rabies kan spridas till Norge på grund av import av hundar från EU-länder där rabies inte är utrotad.

– Det finns stora risker med att importera hundar från länder där rabies förekommer. Om du ska göra det krävs det att du är noggrann. Du måste kontrollera att alla intyg är äkta och att hunden verkligen har de vaccinationer som anges, säger Louise Treiberg Berndtsson.

 

 

HJÄRTMASK I ÖSTERGÖTLAND

Nu har man konstaterat hjärtmask hos en hund i Norrköping! Nedanstående info är hämtad från SVA:s hemsida:

Hjärtmask i kärl från hjärta. Foto: SVA

Fransk hjärtmask, (Angiostrongylus vasorum), infekterar hunddjur. Sedan 2003 har parasiten funnits hos rävar på ön Sydkoster i Bohuslän.

I september 2009 påvisades masken för första gången hos en självdöd räv på fastlandet, i Osby kommun i Skåne. Hösten 2011 påvisades fransk hjärtmask på en räv från Växjö Kommun. Enstaka fall med hundar som sannolikt smittats inom landet har påträffats upp till Medelpad. I Danmark är fransk hjärtmask etablerad lokalt på flera håll och parasiten utgör ett stort problem hos hundar i vissa områden.

Infekterade hundar och rävar sprider infektionen genom att parasitlarver kommer ut på marken via avföringen. Sniglar av olika arter attraheras till avföringen och kan ta upp larverna. En ny hund eller räv infekteras när de äter eller slickar på en infekterad snigel.

Fransk hjärtmask lever i höger hjärtkammare och i lungornas blodkärl. Den vuxna masken kan orsaka skador på blodkärl och lungor som kan yttra sig på många sätt. De vanligaste symtomen är långvarig hosta, tung eller snabb andning, avmagring och nedsatt ork. När infektionen fortskrider kan även blödningar och blodproppar uppstå i inre organ, vilket snabbt kan orsaka allvarliga skador och död. Smittade hundar kan behandlas. Fransk hjärtmask infekterar inte människa.

UNDVIK ATT KÖPA EN SMUGGELHUND!

Det har blivit vanligt under senare år att hundvalpar som annonseras ut på internet har smugglats till Sverige med falska eller inga papper från länder där hundvalpar av olika skäl är billiga att köpa. Detta framgår förstås inte i annonsen eller när köpet görs upp. Hundarna smugglas in i landet under hemska förhållanden och de flesta hundar som upptäcks i tullen avlivas.

Risk att de för med sig smitta

Det är ofta små och dyra hundar som chihuahuor och bulldoggar som smugglas hit och de säljs ofta över internet. Hundarna vaccineras och avmaskas inte som de ska och därför är risken är stor att de är smittade med rabies eller bandmask. De här sjukdomarna kan smitta vidare till människor och orsaka svåra besvär och lidande.   Alltför många köpare är helt ovetande om att de har blivit lurade ända tills de besöker veterinären för första gången och blir tillfrågade om djurets bakgrund och köpehandlingar. Dessutom vet inte många att det är straffbart att köpa en insmugglad hund. Om du är osäker så fråga din veterinär innan du köper en hund.

Det här bör du tänka på

För att undvika att köpa en insmugglad valp kan du tänka på att:

• Ta reda på varifrån hunden kommer, oavsett om du köper den i Sverige eller utomlands.
• Begär att få träffa valpens mamma i hemmet. Många smugglade hundar säljs via mellanhänder och utan att du får se hunden i hemmiljön och istället får hunden levererad på till exempel en parkeringsplats. Åk aldrig till en sådan plats bara för att titta, det är svårt att motstå små söta valpar.
• Begär att få en köpehandling där säljarens namn, adress och telefonnummer finns. Acceptera inte bara mobilnummer. Många mellanhänder anger bara mobilnummer till ett betalkort, och ett förnamn. När köpet är genomfört går det inte att spåra säljaren.
• Begär att hunden är grundvaccinerad och har ett högst sju dagar gammalt besiktningsintyg från veterinär. Många smugglade hundar säljs ovaccinerade och insjuknar snabbt efter köpet. Andra har diarré redan vid leveransen. Köp inte en hund som inte är helt frisk!
• Det är olagligt att sälja valpar innan de nått åtta veckors ålder. Om valpen tas för tidigt från sin mamma kan den få beteendeproblem.
• Om säljaren säger att hunden har en stamtavla men att du ska få den senare, så finns det sällan varken en kennel eller någon stamtavla. Begär att få stamtavlan samtidigt som hunden.
• Det är förbjudet att kupera öron och svans på hundar i Sverige. En öron- eller svanskuperad hund är inte född i Sverige.
• Hundar över fyra månader ska vara id-märkta. Om hunden anges vara chipmärkt ska intyg om märkningen följa med vid köpet. Chipnumret ska framgå av besiktningsintyget.
• Om säljaren inte vill gå med på villkoren ovan ska du inte köpa hunden. Låt inte säljaren lura dig att det är fult att begära korrekta handlingar, eller att det är att misstro säljaren. Det är självklart för alla seriösa försäljare av såväl rasrena som blandrashundar att ovanstående villkor gäller vid försäljning.

Köp inte bara med hjärtat!

Om du misstänker att allt inte står rätt till, om hunden verkar sjuk eller om hemmiljön är dålig ska du låta bli att genomföra köpet, även om du ömmar för hunden. Handeln med smugglade hundar kommer att finnas så länge det finns människor som köper dem. Det bästa sättet att stoppa djursmugglingen är att inte köpa de smugglade djuren. 

Om du misstänker smuggling av hundar bör du kontakta Tullverket och tipsa om tullbrott.

Källa: Jordbruksverket

NYTT FÄSTINGMEDEL TILL HUND

I månadsskiftet april-maj kommer ett nytt receptbelagt fästingmedel för er som har små barn eller har hunden i sängen och därför inte vill använda tex fästinghalsband.

Det heter ”Bravecto” och är en tuggtablett som ges en gång var 12:e vecka. Valpar under 8 veckor och hundar som väger mindre än 2 kg ska ej behandlas.

RÅD FÖR SKOTTRÄDDA HUNDAR

Vet ni att ni har en hund som är rädd, så följ gärna dessa råd som bl.a. kommer ifrån Granngården m.fl

* Lämna inte ditt djur ensamt hemma nyårsafton (eller dagarna däromkring, då fyrverkerier kan förväntas).

* Ge hunden sin middag lite tidigare än vanligt, så den hinner gå ut på sin kvällsrunda i god tid innan den största delen av fyrverkerierna börjar.

* Dra för gardinerna eller ner persiennerna, så ljusskenet från fyrverkerierna inte blir så skarpt inne i rummet.

* Sätt gärna på någon glad musik, så ljudeffekterna blir mindre märkbara.

* Om ditt djur verkar skärrat, förstärk inte rädslan genom att trösta eller ömka! Ge istället din vän en uppmuntrande klapp och försök agera säkert och naturligt.

* Ett gott tuggben eller en älskad leksak att syssla med i en lugn vrå kan kanske ge hunden lite förströelse!

- Om du väljer att stanna hemma kan ett bra alternativ vara att träna din hund med en fyrverkeriskiva. Höj volymen allteftersom din hund vänjer sig vid ljudet.

- Skapa en koja av isolerande filtar i god tid innan nyår, där du tränar din hund till att ha roligt och att äta gott i. Denna plats ska enbart upplevas som positiv. Vid nyår blir då kojan en perfekt frivillig plats att vistas i, isolerat från smällarnas ljus och i viss mån ljud.

- Täck för fönster med isolerande filtar, eftersom även ljuset från raketer och smällare skrämmer hundar.

- Ha på musik/Tv och stoppa in bomull i din hunds öron. Öva gärna med bomullen ett par gånger innan så hunden vänjer sig.

- Använd med fördel D.A.P. doftavgivare, (Dog Appeasing Pheromone) en syntetiskt framställd kopia av hundens egna lugnande feromon vilket gör att omgivningen känns mer trygg och trivsam för din hund. D.A.P. finns även i halsband för rastning samt spray för exempelvis bilåkning.

VACCINATION AV HÄST

VACCINATION HÄSTINFLUENSA (enligt SVA)

För att vaccinationen ska ge ett så bra skydd som möjligt är det viktigt att alla hästar i stallet är vaccinerade. Olika vaccintillverkare har något divergerande tidsangivelser för hur grundvaccinering ska utföras. Men ett grundmönster finns.
Grundvaccinering: 

*  Föl vaccineras första gången vid sex månader (eventuellt redan vid 3 mån, se nedan).

*  Andra vaccinationen mot influensa sker därefter inom 1-2 månader.

*  Tredje vaccinationen 3-6 månader efter den andra.
Revaccinering:

*  Unghästar bör vaccineras varje halvår tills den fyller fyra år.

*  Tiden mellan vaccinationerna ska inte understiga tre månader.

*  Från och med fyra års ålder rekommenderas en årlig vaccination.

*  Avelsston vaccineras årligen.  

För de flesta hästraser är det obligatoriskt med vaccination mot hästinfluensa för att man ska få delta i tävlingar. Kontrollera med aktuellt förbund. För hästar som tävlar på internationell nivå tillämpas ofta vaccination var 6:e månad även på äldre hästar.
Avelsston bör vaccineras i senare delen av dräktigheten, men inte senare än cirka två veckor före beräknad fölning. Detta för att försäkra sig om att råmjölken ska innehålla en adekvat mängd antikroppar mot hästinfluensa.
Föl till icke-immuniserade ston bör vaccineras tidigare, vid cirka tre månaders ålder. Föl efter adekvat vaccinerade mödrar bör vara äldre då de vaccineras. Det beror på att närvaro av maternala antikroppar ger ett sämre antikroppssvar. Vanligen börjar maternala antikropparna minska vid 4-6 månaders ålder. Det är därför den allmänna rekommendationen anger sex månader som lämplig ålder för första vaccinationen. För att hitta en optimal tidpunkt att starta vaccineringen av föl finns möjlighet att genom blodprovstagning bestämma halten maternala antikroppar.

För att undvika komplikationer i samband med vaccination bör Du tänka på att:

Hästen ska vara frisk, ha normal kroppstemperatur och tillfredsställande parasitstatus. Hästen bör inte vaccineras samma dag som den utsatts för hårt träningsarbete eller har tävlat.

Undvik hård ansträngning under första veckan efter vaccinationen. Därefter bör de första ansträngningarna inte vara maximala.  

VACCINATION STELKRAMP

Stelkramp orsakas av en bakterie vid namn Clostridium tetani som finns i miljön och i tarmfloran hos människor och djur.  Bakterien följer med smuts in i sår där den producerar ett toxin (gift) som påverkar nervsystemet. Hur snabbt sjukdomsförloppet blir och hur allvarligt drabbad hästen blir avgörs av vilken mängd bakterier/sporer som kommit in och hur långt ifrån det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) som bakterien kommit in i kroppen.

Symtomen inkluderar stela käkmuskler, stel och styltig gång, framfall av tredje ögonlocket, hästen blir överkänslig för ljud, ljus och beröring. Så småningom får hästen svårt att tugga och svälja och till slut kan den få svårt att resa sig och förbli liggande på sidan med stela ben.

De flesta hästar insjuknar 10-14 dagar efter smittotillfället men i enstaka fall kan inkubationstiden uppgå till flera månader. De flesta hästarna dör inom 5-7 dagar efter att symtomen bryter ut.

Vaccinet ger ett mycket bra skydd mot sjukdomen, dock ej hundraprocentigt. ALLA hästar bör vara stelkrampsvaccinerade.

* Det dräktiga stoet bör vaccineras ca 4 veckor innan beräknad fölning för att ge fölet optimalt skydd.

* Fölet skall sedan vaccineras vid 4 månaders ålder.

* 4-6 veckor efter första vaccinationen.

* En tredje spruta ges vid 1 års ålder.

* Därefter behöver man endast ge ny vaccination var tredje år.

* Om hästen får ett djupt sticksår, hovböld eller kastreras rekommenderas dock en extra vaccination.

VACCINATION BOTULISM

Vaccin: I USA och Australien har man under många år vaccinerat hästar mot botulism av typ B med god effekt. Samma vaccin (typ B) används i Sverige på generell licens. Rekommendationen för grundvaccinering är tre vaccineringar med fyra veckors mellanrum, åtföljd av årlig revaccinering. Fullgott skydd förväntas två veckor efter tredje

AVLIVNING AV INSMUGGLAD VALP

Ännu en insmugglad valp som måste avlivas………………….

Nya snyftreportage i tidningarna om billiga valpar som köpts utan kvitto på Blocket. Om man inte får se mamman till valpen och inte får något kvitto, så borde vilken normalbegåvad person som helst inse att det är något riktigt galet. Tycker inte alls synd om de som köper de här valparna, det är faktiskt de som håller igång insmugglingen av valpar. Jämför med tjuvskyttet av elefanter (senast igår stod det att det mördats 600 st med cyanid!) som inte skulle finnas om det inte var för alla idioter som köper betarna.

Nedanstående är taget från dagens NT:

Åtta till tio personer som varit i kontakt med den insmugglade samojedvalpen Ronja, som avlivades för att den misstänktes vara rabiessmittad, vaccineras nu vid infektionskliniken på Vrinnevisjukhuset. Dit kom de via akutmottagningen på tisdagskvällen.

– De kommer att få vaccin mot rabies vid flera tillfällen, säger smittskyddsläkare Britt Åkerlind.

När det finns risk för att personer utsatts för rabiessmitta är det bråttom.

– I och med att rabies är en dödlig sjukdom, i alla fall om man inte behandlar, agerar man för människan, det vill säga ger vaccin.

Två som vårdats på 30 år

Britt Åkerlind betonar att rabiessmitta är extremt ovanlig i Sverige.

– Det finns ingen naturlig förekomst av rabies alls. Det var länge sedan vi hade den senaste rabiespatienten.

Enligt Smittskyddsinstitutet har endast två personer vårdats på svenskt sjukhus för rabies under de senaste 30 åren. Båda smittades av hundar och båda avled. En man som smittades i Indien insjuknade 1974 insjuknade efter återkomsten till Sverige. En kvinna insjuknade sommaren 2000 efter att ha smittats i Thailand.

Inledningsvis ger inte rabies några symptom alls.

– Man kanske har ett bettställe, och i djurets saliv finns viruset. Det ger först i princip inga symptom. Sedan går det väldigt långsamt när viruset klättrar från nervcell till nervcell och ger sig på nervsystemet, berättar Britt Åkerlind.

Fick information av NT

Det är först när viruset når hjärnan som symptomen kommer.

– Då blir man trött och orolig. Får ospecifika hjärnsymptom, outtalad törst och salivproduktion. Sedan förlorar man medvetenadet gradvis och då är det för sent. En sådan patient kan inte räddas.

NYA HYGIENREGLER FRÅN 1 SEPTEMBER 2013

Från Jordbruksverkets hemsida:

Allmänna hygienregler

Här kan du läsa om allmänna hygienregler för samtliga anläggningar med djur. Reglerna gäller inte dig som har djur i privat bostad.

Du som är djurhållare

Du har en skyldighet att minska risken för spridning av smittämnen som kan överföras mellan djur och människor (så kallade zoonoser).

Handtvätt och desinfektion

Du måste se till att personer som vistas i din anläggning med djur har möjlighet att tvätta händerna med flytande tvål, varmt och kallt vatten före och efter kontakt med djur. Handdesinfektionsmedel ska också finnas tillgängligt. Det finns inget krav på var tvättmöjligheterna ska finnas på anläggningen men för vissa yrkesgrupper som veterinärer, hovslagare, klövverkare, seminpersonal, transportörer m.fl. som kommer till anläggningen för att utföra arbeten är det viktigt att möjligheten till en bra handtvätt kan ske nära djuren.

Skyddskläder och skoskydd

Om du har livsmedelsproducerande djur i primärproduktion och är livsmedelsföretagare som omfattas av livsmedelslagstiftningen måste personer som kommer in i din djurbesättning använda skyddskläder och skoskydd. Dessa kan vara av engångsmaterial, väl rengjorda skyddskläder eller kläder och väl rengjorda skor/stövlar.

Undantag

Om du håller hästdjur är du undantagen kravet på skyddskläder/rena kläder och skodon. Även du som håller livsmedelsproducerande djur på ren hobbybasis och inte omfattas av livsmedelslagstiftningen, är undantagen detta krav. Läs mer om vad som gäller enligt livsmedelslagstiftningen under Mer information till höger, Livsmedelsverkets webbplats

Du som bedriver utbildningverksamheter

Om du är djurhållare i en verksamhet där djur ingår i utbildningssyfte inom djurvård eller djurhållning har du ansvar för att informera om vilka smittskyddsförebyggande åtgärder som finns på anläggningen. Informationen som ska ges är hygienrutin för handtvätt och för användning av skyddskläder/skor för alla elever och samtlig personal.
 

Du som bedriver daglig verksamhet

Om du är djurhållare med verksamhet där djur ingår i dag- och dagliga verksamheter (exempelvis grön omsorg och grön rehabilitering) har du samma ansvar som utbildningsverksamheter för att informera samtliga personer som deltar om smittskyddsförebyggande åtgärder.

SPRÄNGÖRT DÖDLIG FÖR DJUR

Från SVA:s hemsida 2013-08-14

Sprängört farlig för betande djur

Sprängört. Illustration: Franz Eugen Köhler. Klicka på bilden för större version.

2013-08-14 Nyligen fick Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) in ett får som förgiftats av sprängört. Växten, som blommar nu på sensommaren, är en av de giftigaste som finns påminner SVA om. Den finns i hela Sverige utom fjälltrakterna.

Sprängörten växer vid vatten, särskilt vid dyiga och leriga stränder vid näringsrika sjöar, vattendrag, diken och strandkärr. Den är vanligast i södra och mellersta landet.

─ Torka kan göra att djuren har mindre bete. Då äter de sådana växter som de annars skulle rata. De kan också äta växter längre ut i vattenbryn än vanligt. Sedan 1996 så har vi på SVA fått in åtta förgiftningsfall på grund av sprängört, säger biträdande statsveterinär Kerstin de Verdier, SVA.

Hela växten är mycket giftig, men särskilt roten.

─ Betesdjur som kor, får, getter och även hästar kan tycka att rötterna är smakliga och äta upp dem. Om det är gott om sprängört och djuren trampar sönder rötterna så att växtsaften läcker ut kan även vattnet som de växer i förgiftas.

Symptomen kan komma inom en halvtimme och innebär bland annat kramper och andningsförlamning, som kan leda till döden. Någon behandling hinns oftast inte med.

För att bli av med växten på beten rekommenderas att man gräver upp, torkar och bränner sprängörtsbestånd, alternativt stängslar bort växten.

RABIES I SPANIEN

Från Jordbruksverket 2013-06-18

VALPFABRIKER

Något att tänka på när man köper hund på nätet eller tycker synd om den stackars gatuhunden i tex Rumänien eller Spanien.

Många av de här sk gatuhundarna föds upp i valpfabriker för att vi ska “rädda” dem. Om ingen köper hundarna finns det inte längre någon marknad för oseriösa uppfödare.

Nedanstående klipp från Corren:

Varje år smugglas omkring 2 000 hundvalpar till Sverige, enligt tullkriminalen och Jordbruksverket.

Valparna föds upp i så kallade valpfabriker i Östeuropa och smugglas till Sverige, rapporterar TV 4.
Smugglingen styrs till stora delar av den organiserade brottsligheten, enligt tullkriminalen.
Djurskyddsorganisationer har länge kritiserat valpfabrikerna för att de föder upp valpar på ett närmast industriellt sätt som är mycket plågsamt för hundarna.
Hans Rosenberg, presstalesman på Svenska kennelklubben, är upprörd över hur många hundar som varje år föds upp i så kallade valpfabriker och sedan smugglas till Sverige.
– Det är fruktansvärt. För det första växer hundarna upp under mycket dåliga förhållanden och sedan smugglas de in genom att exempelvis bindas och stoppas ner i resväskor, säger han.
Enligt honom säljs många av de insmugglade hundarna via Blocket och andra webbsajter. Och han tror inte att de flesta är medvetna om att de köper en smugglad hund.
– Säljarna spelar på folks känslor och visar bilder på små söta valpar. Man ser en hund, ett pris och en möjlighet till vad man tror är en bra affär, säger han.
De smugglade hundarna kan vara betydligt billigare än hundar som fötts upp i Sverige.
– Men du kanske köper en hund som blir sjuk efter fyra dagar och då har du ingen säkerhet eller trygghet överhuvudtaget. Då blir det i stället en väldigt dålig affär, säger Hans Rosenberg.
Exakt hur många insmugglade hundar som säljs i Sverige varje år vet ingen. Men Maria Cedersmyg, veterinärinspektör vid Jordbruksverket, bedömer att problemet har ökat något. – Det handlar nog om att människor i högre grad köper saker på nätet och det är där dessa hundannonser finns. Sedan har säljarna blivit mer drivna och skriver det folk vill höra, säger hon.
Det är främst små hundraser som smugglas in i landet. Just nu är det den populära rasen fransk bulldogg som är smugglarnas favorit. En annan populär ras är chihuahua.
– Man spontanköper kanske inte en schäfer eller rottweiler. Men mindre hundar känns lättare och mer hanterbara. Då tror många att man inte behöver samma kunskap, säger Maria Cedersmyg.
Enligt henne är det människor i alla samhällsklasser och ålderskategorier som köper hundarna.
– De köper en hund på en internetannons som de sedan får hemkörd, eller hämtar på en parkeringsplats utan att ha en aning om vem säljaren är. De nöjer sig med att få en valp i famnen utan att ha någon som helst kontroll eller säkerhet. De skulle förmodligen inte göra på alls samma sätt om de köpte en bil eller ett kylskåp, säger Maria Cedersmyg.

ÄNDRADE REGLER FÖR RESA TILL NORGE

From 1/5 2013 gäller nya regler för införsel av hund och katt till Norge.

HUND:

* ID-märkning

* EU-pass

* Behandling mot Rävens Dvärgbandmask 1-5 dagar före inresa i Norge.

   Behandlingen ska göras och intygas av veterinär.

KATT:

*Inga krav

Även om det numera inte är något krav på att avmaska sin hund innan man åker hem till Sverige från EU, tycker jag absolut man ska göra det. Avmaskningsmedlen (tex Milbemax, Drontal mfl) är recptfria och om man avmaskar sin hund ett par dagar innan man åker hem så minskar risken för att vi får in fler av de här otrevliga maskarna i landet.

Nedanstående info är taget från Brukshundsklubbens hemsida.

Rävens dvärgbandmask är en parasit med räv eller mårdhund som huvudsakligt värddjur, men även hundar och katter kan drabbas. Gnagare fungerar som mellanvärd för parasiten och nya djur smittas sedan genom att äta en smittad mellanvärd. Även människan kan drabbas då äggen kan spridas i omgivningen och hamna på livsmedel. 

Smittade rävar, hundar och katter visar inga symptom. En smittad människa får symptom från det drabbade organet efter 10-15 år. Sjukdomen kallas alveolär echinococcos, AE, och är dödlig om inte korrekt behandling ges i tid, i vissa fall krävs levertransplantation och livslång behandling för att rädda patienten. Ett problem är att det kan dröja upp till 15 år innan sjukdomen diagnosticeras.

VACCINATIONER HUND & KATT

KATT: Kattpest & kattsnuva

1. 7-8 veckors ålder

2. Efter 12 veckors ålder

3. Vid ca 1 års ålder

4. Vart tredje år (varje år om fullt skydd mot kattsnuva)

HUND: Valpsjuka & parvo & HCC (& kennelhosta)

1. 7-8 veckors ålder

2. Efter 12 veckors ålder

3. Vid ca 1 års ålder

4. Vart tredje år (varje år om fullt skydd mot kennelhosta)

Det här gäller just nu för de vanligaste vaccinationerna, men beroende på smittläget kan rekommendationerna ändras.

Nyheter om Schmallenberg från SVA:s hemsida:

Introduktion

Schmallenbergvirus upptäcktes hos idisslare i Tyskland, Holland och Belgien under slutet av 2011 och under 2012 spreds viruset snabbt till ett stort antal länder i Europa inklusive Danmark, Finland, Norge och Sverige. Infektionen förlöper obemärkt eller med lindriga symtom men kan bland annat leda till missbildade foster om dräktiga djur infekteras under första halvan av dräktigheten. I dessa fall liknar symtomen de missbildningar som det närbesläktade Akabaneviruset kan ge. Det är inte sannolikt att schmallenbergvirus utgör någon hälsorisk för människor. Det är också ofarligt att äta kött eller dricka mjölk från djur som gått igenom infektionen. Sjukdomen är inte längre anmälningspliktig. 

Förekomst

I Sverige har övervakning av schmallenbergvirus gjorts sedan hösten 2011. Vid analys av tankmjölksprov tagna maj till juni 2012 var endast ett prov från Blekinge positivt för antikroppar mot viruset. I november 2012 gjordes en ny nationell undersökning av tankmjölksprov från mjölkkobesättningar. Undersökningen visade att 520 (72 procent) av 723 prov innehöll antikroppar vilket visar att viruset spritts i nästan hela landet under sensommar/höst 2012. Dessutom påvisades virus i tre prov från svidknott infångade i sydvästra Sverige i september 2012. Två av proverna innehöll svidknott tillhörande Culicoides obsoletus-komplexet och ett prov innehöll svidknott tillhörande Culicoides pulicaris-komplexet.

Under 2012 och 2013 har foster och nyfödda från nästan 400 nöt-, får-, get-, alpacka-, kamel- och bisonbesättningar undersökts, ett trettiotal prover från nöt- och ungefär lika många från fårbesättningar har varit positiva för schmallenbergvirus. Positiva lamm och kalvar har i de flesta fall haft karakteristisk symtombild (se nedan).  

I Europa utsattes en stor andel av den mottagliga populationen för smitta redan hösten 2011. Andelen antikroppspositiva djur inom drabbade besättningar var i många fall hög. Andelen besättningar med konfirmerad förekomst av virus var dock mycket låg. Att virus endast identifierades i en liten andel av besättningarna kan bero på att symtomen hos vuxna djur är relativt lindriga och att vuxna djur endast bär på viruset under fyra till sex dagar vilket innebär att det är lätt att missa en pågående infektion.

I dagsläget har virus eller antikroppar mot virus påvisats hos idisslare (nötkreatur, bisonbuffel, får, get, hjortdjur), alpacka och hund.

Kliniska symtom

Då vuxna djur infekteras ses inga eller lindriga sjukdomssymtom i form av kortvarig feber, nedsatt foderlust, diarré och minskad mjölkproduktion.

Om moderdjur infekteras i första delen av dräktigheten (får/get noll till tre månader, nötkreatur noll till fem månader) kan skador på foster och nyfödda lamm, kalvar och killingar ses. Djuren är oftast fullgångna men dödfödda eller dör strax efter födseln och har varierande grad av missbildningar i form av deformerade ben, vriden nacke (torticollis), vattenskalle och hjärnskador. Virusgenom har dock även påträffats hos kalvar utan synliga missbildningar men som dött under den första levnadsveckan.

Enligt svenska erfarenheter stämmer symtomen från PCR-positiva lamm och kalvar väl med vad som rapporterats från kontinentala Europa och ger en samlad bild: missbildade foster och lamm/kalvar som är fullgångna men är dödfödda eller dör strax efter födseln. Varierande grad av missbildningar i form av ledkontraktioner, vriden nacke, krökt ryggrad, vattenskalle och andra hjärnskador har observerats. Även svagfödda lamm som kan klaras till livet med understödjande behandling har setts. I svenska besättningar har ofta samtidigt problem med fertiliteten i form av ovanligt många tomma tackor rapporterats.

Differentialdiagnoser

Andra viroser och abortorsaker.

Etiologi och patogenes

Provtagning och diagnostik

Säker diagnos av sjukdomen fås genom isolering av virus med hjälp av PCR-undersökning. Det är också möjligt att analysera antikroppar mot viruset vilket dock enbart visar på genomgången infektion. Antikroppsanalys av missbildade foster/nyfödda djur är dock i vissa fall den enda möjligheten att fastställa infektion. 

Generellt gäller att svag- och dödfödda lamm, kalvar och killingar kan bero på många orsaker varför obduktion alltid rekommenderas i dessa fall. Kostnaden för obduktion täcks till största delen genom det statliga obduktionsanslaget.

Jordbruksverket kommer inte längre att betala för provtagning av foster för schmallenbergvirus i övervakningssyfte. Eventuell fortsättning av protagningen nästa säsong kommer att diskuteras baserat på resultaten från denna säsong.

Vuxna nötkreatur med feber, nedsatt mjölkproduktion, foderleda och eventuellt diarre som inte kan förklaras på annat sätt kan vara akut infekterade med schmallenbergvirus. Provtagning av sådana fall bekostas dock inte heller av Jordbruksverket. Kontakta alltid SVA eller Jordbruksverket innan provtagning. För att kunna identifiera virus måste provtagning ske under den period då djuren uppvisar akuta symtom, då viremin är kort (fyra till sex dagar).

Behandling och profylax

Det finns ingen specifik behandling. I samband med missbildningar kan förlossningssvårigheter uppkomma.

Ett vaccin mot schmallenbergvirus hos nötkreatur och får finns nu tillgängligt i landet via licens. Vaccinet får inte ges till dräktiga djur. Eftersom symtom på vuxna djur verkar vara lindriga och snabbt övergående är vaccinering enbart aktuell om man vill skydda djur från infektion i tidig dräktighet.

Knottutrotning i miljön är inte möjlig. Behandling av djuren med insektsdödande medel går att genomföra men dess effektivitet är inte känd. I Sverige varar den vektorfria säsongen ungefär från november till april. Genom att t ex senarelägga betäckning till början av den vektorfria säsongen kan sjukdomseffekter på avkomman undvikas.

Sannolikt innebär genomgången sjukdom skydd mot ny smitta. Antalet fall av skadade foster blir under kommande år troligen allt färre allt eftersom djuren blir immuna. I områden med högt smittryck under betesperioden är det möjligt att de flesta ungdjur som går på bete blir immuna innan de blir könsmogna.

Jordbruksverket och SVA analyserar situationen fortlöpande. Rekommendationerna kan komma att ändras allt eftersom ny kunskap om sjukdomen genereras. 

Enkäter om lamnings- och kalvningsresultat

Under första halvåret 2013 har enkätundersökningar genomförts för att öka kunskaperna om vilka effekter introduktionen av schmallenbergvirus fått i svenska får-, nötkreaturs- och getbesättningar. Vi hoppas med hjälp av resultaten kunna ge bättre råd om hur man kan undvika problem orsakade av viruset i fortsättningen.

Sammanlagt har cirka 400 fårägare, 170 nötkreatursägare och 30 getägare fyllt i enkäterna och nu vidtar analys av resultaten. Resultaten kommer att bli tillgängliga så fort analyserna är klara.

Tidig schmallenbergsmitta skydd mot missbildade foster